.,. Klockan 06,15 12,2 grader svag vind mulet men väligt högt till tak.

Jag börjar mer och mera uppskatta att bo i en gränsby för närheten till Norge kan ibland både rädda och underlätta livet.

Mattis min son kom hem fån Trollhättan där han jobbar sent på onsdags kvälen. Han var bedrövlig kunde knappt prata hostade massor har aldrig sett honnom så sjuk.

Torsdag morgon likadan då ringde jag sjukrådgivningen vilket är en fungerande underbar plats med empatiskt kunnig personal.

Varför jag ringde och inte Mattis har en enkel förklaring han hade svårt att prata på grund av hostan.

Sen nästa samtal blev vårdcentralen i Gäddede jag förklarade ingående hur det var med honnom att han var riktigt dålig så han fick tid där 2,5 timmar senare.
Han kom dit, blev undersökt och hade förmånen att få hostmedicin utskriven.

Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag, Måndag förtsätter han att hosta sig fördärvad trots hostmedicin .
Nu på Måndag tröttnar hans Maria och ringer Norge och lyckas att få en tid hos en läkare i Norge.
Helt plötsligt blev Mathias sedd som patient och omhändertagen i ett land där han inte ens bor kan bara säga fantastiska underbara Norge

Vad hände jo Mathias blev omedelbart skickad till Namsos på en akut lungröntgen
Hur i hela helvetet kan det skilja så jävla mycket, samma person, samma symtom samma allt.
Detta är väldig väldigt skrämmande och detta föder också frågorna vem är sjukvården i Sverige till för och får det gå till så här, och om jag är sjuk hur går det då för mig om jag inte har anhöriga som slåss för mig ????